German deck
stören
verb·a2

stören

To disturb or bother someone; to interrupt

Störe ich?

Du störst mich.

infinitivestören
to disturb / to bother
present ichich störe
I disturb / I am disturbing
present erer stört
he disturbs / he is disturbing
perfekthat gestört
has disturbed / has bothered
prateritumich störte
I disturbed
imperativStör!
Disturb! (imperative)